söndag 4 november 2007

Ur banan. Äntligen.

En sanning:
Sist jag var från Sverige var för ungefär för sju år sen. Efter det har jag varit kvar i det avlånga landet. Stirrat mot horisonten och drömt tillbaka på min barndom som var full av resor till Asien och Afrika. Efter sju år känns inte minnen riktigt som minnen längre. Det känns mer som ett barns fantasier som lämnat sina märken i sinnet.

Fast nu är jag på väg. Än en gång. Ensam med flackande blick och ett härligt pirr i magen. Jag har ingen koll på nåt. Lite kanske, men det är inte mycket. Äntligen.

Sju år av stilltje sätter sina spår. En äventyrslängtan som slumrat till, vanan att ha koll på allt och att hela ens väsen vägrar att slita sig från den plats den har huserat under många år.
Låter det dramatiskt? Inte ett jota. Hela Stockholm har jobbat sen klockan 4.05 på att behålla mig. Tror faktiskt att staden hade lite separationsångest och motade bort både bussar och annat...
Jag, den lilla sateliten, som kretsat runt i Stockholm under så många år, har beslutat sig att slunga sig ut i rymden på gott och ont. =)

Hoppas jag hinner se många vakra neublosor innan jag hittar en ny omloppsbana.

Nu är det tax-free kollning. :)

Stor kram.

Inga kommentarer: