lördag 26 april 2008

För länge sen var det precis som nu.

Då satt jag i en båt och ritade. Ritad, ritade och ritade om. Lyssnade på Thåström, Red Hot Chili Peppers och soundtracket till Pulp Fiction. Ibland smygrökte jag på baksidan av båten. Ibland kom lite kompisar förbi och drack öl. Men mest lyssnade jag på Karenina och ritade, medans tänkte på min första kärlek.

Jag vet inte ens om hon någonsin fick reda på att jag var kär i henne. Det spelar mindre roll. Det som verkligen har etsats sig kvar är känslan av att harva vidare. Rita, rita, rita. Försöka fly känslorna med en massa arbete. För att det inte riktigt går att göra så mycket åt dem.

Just nu är det ungefär samma sak. Jag sitter och jobbar häcken av mig, men inte för att jag olyckligt kär. Mer för att jag är kär. Jag lever min dröm just nu. Jag vet vad jag gör. Jag vet att jag är kapabel till att klara av vad som helst, men att det kräver arbete. Jag är lite nervös och speedad, men det går inte att göra något åt, så varför hänga upp sig.

Så därför jobbar jag hela tiden just nu. Och samtidigt längtar tills i sommar då jag ska starta band. Något obskyrt skräp ska det bli. Med analoga syntar. Så det så.

Inga kommentarer: