
När jag klev av bussen var jag övertygad om att jag var vilse. Fortsättning följer...
Joakim Nyström skriver off the record på sin privata blogg. Lite som det passar. När det passar.



I brist på sällskap och lust att sitta hemma, cyklade jag iväg mot Stortorget tidigare ikväll. Familjen var inte vad jag förväntat mig. Inte sämre, inte bättre. Konstigare. Fast på ett skönt jag-bryr-mig-inte-om-alla-tror-jag-är-galen-sätt. Röjområdet där man får hoppa utan att skämmas, var befolkat av kids som halsade ur bib:ar och... jag. Avslutning 'Det snurrar i min skalle' tangerade till att bli Allsång på Skansen. Kul!
Efter det hoppade jag runt vid Gustav till ett grymt bra kletzmerband från Danmark.
Jag börjar fatta varför jag gillar live-framträdanden. Man får hoppa och skrika. OCH det ses som en bra grej. :)
Nu har jag kilat in på en skum efterfest-klubb där Andreas Tilliander ska spela. Hat trick! (Han är en del av Familjen.)
Soft att sitta och in cognito-blogga. :)


En rörelse har börjat ta form i bubblan. En ny form av zen, ett sätt att förhålla sig till världen. Man kan helt klart se det på jaikun, både här och här. Tror på en hög spridningsgrad av attityden.




