lördag 20 november 2010

Funderingar i ljuset av den fallnande glöden

Är det bara jag eller har det hänt något?
Har världen blivit lite mer cynisk? Har hjältarna utmattats och de flammande idéerna förbränts till en fallnande glöd. Det känns lite som det.
Att folk har vuxit upp, gömt leksaker i en låda på vinden och att allt har en ROI som rimmar med pengar. Även om investeringen är tid, engagemang och kärlek.

Är de tre sakerna är grymt mycket mer värt än pengar? Vore det inte suveränt att kunna dubbla tid, engegemang och kärlek? Kunna ha en aktieutdelning i de värdena?

Jag är trött på att se människor omkring mig slitas ut och höra de exploaterande krafterna mumla "men det är så det funkar". Det måste ju ändå finnas exempel på när man satsat på att investera i glädje och omtanke och fått saker tillbaka. Det måste ju finnas en poäng med att inte driva på allt man kan. Att inte bara tänka på profit. Att hitta andra värden.

Jag är uppfostrad till att vara fair och det är jag stolt över. Jag frågar mig själv hur mycket behöver jag? istället för hur mycket kan jag få? Att det jag gör spelar roll. Att det jag inte gör spelar roll. Att inte utnyttja så mycket som möjligt; dvs inte fiska ut vattnen eller skövla skogen.
Finns det någon som uppfostrar företag idag? Finns det någon som lär företag fairness på ett sätt som inte är en utmailad CSR-pdf till all@comany.com för att därefter hamna i admin/övrigt-mappen? 

Jag vill brinna och dela mitt engagemang, jag vill gjuta min kärlek i allt jag gör och lägger mer än gärna ner större delen av min tid i det. Jag hoppas bara att jag kan fortsätta göra det utan att bli "utfiskad" i en värld där flesta företags framgång mäts i excel-blad snarare än hur stor önskan deras anställda har av att gå upp på morgonen. 

Inga kommentarer: