onsdag 28 mars 2012

Ovana.

Något har vaknat till liv.
Som jag trodde hade gett upp och krypt ihop i en lite ogentränglig puppa.
Som jag lämnat i diket att förblöda, för jag visste inte hur jag skulle ta hand om det.
Det fladdrar till. Fjäderlätt.
Det känns lite i magen. Är det vingtag?

Inga kommentarer: