tisdag 25 augusti 2015

Förvalta fritiden

Som förälder till en jävligt cool och energisk ettåring får man två breaks per dag. 
Den längsta är på kvällen och inträffar typ 19:30-21 fram tills man går och lägger sig. Den andra är mitt på dagen eller om man har en halvkrasslig skruttunge (som jag har nu) så händer den på förmiddagen kl 10 med utsikt för bonus-tupplur på eftermiddagen. Man ska dock ALDRIG ta tupplurar för givna. Faktum är att man inte ska ta något för givet. 
Föräldraskapet kan nog sammanfattas i plan for fail, prepare for success.

Anyhow: Den återkommande frågan och ställningstagandet man gör varje dag blir ska jag yoga, slösurfa, adminjoxa eller göra dottern sällskap i sovandet. 

Eller blogga. Som nu. Och kanske ett yogapass sen. :)

lördag 22 augusti 2015

Plats för vingslag

I mörkret, till syrsors sång och stjärnors sken, finns en plats där tankar kan flyga högt och längtan efter gamla vänner kan väckas till liv. 
Där finns en påminnelse om gamla drömmar och hopp om nya. 

Vem visste att man kan vattna trötta själar med rymder av ingenting?

En räv äter kräftskal vid vikens kant. 

En fågel krax ekar över viken. 

Och natten
är vackrast
när den visar sig 
för en ensam publik.  

söndag 17 maj 2015

3 år hit eller dit. Vad spelar det för roll?

Jag har en obehaglig känsla av att jag alltid är 3 år för sen på coola saker. Kodar i ramverk och språk lite för sent för att det ska ses som coolt. Pratar om transhumanism och nätokrati lite för sent för att sitta i en morgonsoffa på TV4 och spotta ur mig tweet-vänliga citat.

Och ändå. Ändå verkar folk först fatta vad jag snackar om efter 3 år.

- Hur fan hänger det ihop?

fredag 15 maj 2015

Kebab-Snövit

Ibland åker jag till Makerspace. 
Ibland åker jag till järnvägsgrillen och äter jag-gick-upp-vid-5:30-lunch. (Den inträffar  10:30.)
Ibland står jag omgiven av fåglar. 
Som Snövit. 
Fast med en lockande kebab istället för skönsång. 

Blir det någon pappablogg, eller?

Jag vet inte. Jag hade tänkt att hålla den här bloggen "fri" från pappainlägg och bebisbilder och bara skriva geniala små strofer som skildrar vår samtid på ett humoristiskt sätt.

Sen insåg jag att mitt senaste inlägg är typ ett år gammalt.

Sen kom jag inte på något namn på min pappablogg.

Sen kom jag på att jag kommer vara pappa resten av livet, så det får väl bli här som jag plottrar ner mina insikter. Eller något.

To be continued....