måndag 9 juli 2018

Semesterdags! (eller "Så överlever du ett par veckor med en familj som är sjuk")

Jag firar in den andra veckan semester med att badda mina ögon med bomull och muta min dotter med glass. Min hals känns som sandpapper och mina ögon är fyllda med något som ser ut som bechamelsås, men ganska garanterat inte är det.
Sofia jobbar fortfarande, men även hon är/var sjuk. Det var hon som började med ögongeggan. (I vår familj så lägger vi inte skulden på någon enskild, men jag påpekar bara att det var hon som var först. Gegg-först).
Min kära dotter leker med bilar, kollar barnkanalen och kliar sig lite då och då i sitt allt mer rodnande öga.
Det kommer bli en stillsam semester.

För att fylla ut tiden så kodar jag. Så länge jag kan se. För jag orkar verkligen inte göra något fysiskt. Hittills har jag knackat ihop en SopBot, som påminner alla i min bostadsrättsförening när det är deras tur att ta ut soptunnorna för tömning.

Jag har såååå tråkigt, men troligtvis inte tråkigare än vad Elvira har. Oh, well; Det är ändå bara början på juli.

torsdag 11 januari 2018

Nytt år, nytt jobb, nya.. well ni vet.

Eller så gör ni inte det. Nya vanor.

Har startat igång det här året hyfsat bra. Inte minst för att jag hänger med ett kul gäng på dagarna och har fått tillbaka suget för att bygga egna saker.
MEN så är det även så att mina kollegor (well, chefer egentligen) håller på att kör någon form av über-diet (nej, inte utkörd mat av underbetalda cyklister, utan det tyska "super") som gör att de rasar i vikt och ser ut som filmstjärnor. (...eller åtminstone inte ser ut som vi andra bleka valrossar som vaggar fram i våra dunjackor i januari-blasket)

Så, inspirerad och så har jag börjat dra ner på kolhydraterna. Det går ...ganska bra. Allt gick bra fram tills idag, då någon nämnde "Texas Longhorn" följt av "chipotle och extra cheddar". För att rädda det hela försökte jag mig på att göra någon form av GI-lasagne till middag. Fast med zucchini istället för pasta.
Det blev en hybrid av köttfärssås och ostfondue med små zucchini-bitar simmandes. Alltså det var asgott, men det är högst oklar om det på något sätt kan räknas som nyttigt.

Min älskade avkomma tyckte det luktade gammal strumpa. Min älskade fru förklarade då att "Pappa gillar saker som luktar strumpa". Vilket på sätt och vis är sant.

Oh, well. Vad händer mer? Öhm. Jo, jag meddar och yogar. Och räknar steg. Tror jag snittar på 8000 per dag. Ska bannimej umpfa upp mig till 10k.

Oh, well. Ytterligare ett nyårslöfte var att sova i tid, så det är vad som står härnäst på todon!

Hörs om ett år eller så igen! Tada!